Ja här sitter jag nu i sängen efter ännu en dag i Sundsvall (på rygginstitutet för er som inte vet), kom i söndags kväll och då kändes det verkligen inge bra! Jag bara grät och grät, töntig som man är haha!
Jag ville verkligen inte att Lalla, Peppe och Diesel skulle lämna mig, jag kände mig så liten och ensam..ungefär som när mamma och pappa lämnar bort en för första gången :D
Somnade tillslut och på måndag morgon var jag jätte nervös, svarade inte ens när mamma ringde. Klädde mig och gick ner på frukosten och sen släppte det värsta, man började prata med folk och det kändes bätte. Det var mycket information första dan men hann även med att prata med en ergonom. Vi var färdiga ungefär kvart över 2 så då tog vi en fika och sen gick vi ut på en promenad i elljusspår som är på 2 km. När vi kom tillbaka tog jag det lugnt ett tag innan middan. Kycklinglasagne stog det på menyn och det var riktigt gott, efter middan var vi väldigt rastlösa så jag, Irene, Onchan (Koj), Olle och Göran tog oss en promenad för att hitta några affärer.
Vi hittade en liten Ica butik som vi gick in på men sen fortsatte vi våran promenad upp på Norra berget, till utkikstornet. Det var riktigt fint där uppe och man såg ut över hela Sundsvall!
Haha lite roligt att vi gick upp för en trappa på 162 meter (enligt Irene) men det var 22 meter (162 meter över havet) :)
På vägen hem tyckte jag att jag hittade en super bra genväg och Irene hängde på och tyckte likadant, killarna höll inte riktigt med och ville ta en annan väg. Koj hängde på oss men lite osäkert:)
Jag och Irene var iaf säkra på att vi hade hittat en genväg så vi sa till killarna: Ne men gå där ni så får vi väl se vilka som hinner först åsså började vi gå. Det roliga var att vi såg två som gick en bit nedanför oss som hade likadana färger som Olle och Göran på jackorna, vi började ju tävla med dom och försökte gå fortare å allt, tillslut går vi ner en bit framför dom men vi har INGEN
 aning om vart vi är, då stannar jag och möter upp dom där två som såg ut som Olle och Göran och säger Men alltså vart är vi??!?!? Dom kommer lite närmare och jag ser att det inte alls är dom haha så jag tvärvänder och går mot Irene och Koj som står och skrattar:D
Det slutade iaf med att vi fick fråga oss tillbaka till Rygginstitutet och när vi kommer in ser jag att Göran står utanför min och Irenes dörr och skakar på huvudet så jag börjar asgarva, då säger han: ni har väl inte varit ute till nu?!?!
Haha jo det hade vi, han blev orolig för vi aldrig kom tillbaka så ni kan ju tänka er vilken lång promenad vi var på! :D

Jag hittar ju inte ens här inne, dom säger att jag ska få en GPS i födelsedagspresent och först var det prat om nått koppel som hundar har så man ser exakt vart dom är och ett annat förslag var en koplinga så att dom skulle höra vart jag var:)
Efter jag hade varit hos sjukgymnasten idag så fick han visa mig till dörren som leder upp till rummen haha!

Dagen idag har varit bra, jag är riktigt nöjd över mig själv faktiskt för jag har stått på mig och frågat en massa! *duktig tjej* så nu ska jag kanske få träffa en ortoped som det ser ut, hoppas han har svar på mina frågor då :)
Dagens middags meny var korvgryta men den hoppade jag och tog lunchens rester som var fisk (hur god som helst) Efter middan tog vi och spelade rundpingis, jag, Irene, Olle och Marcus.
Sen blev det också lite badminton, nu i efterhand kan jag ju säga att det INTE var ett smart val för nu gör det väldigt ont men det är ju kul också så hur/vad ska man göra??!? :(

Bara 2 dagar kvar tills jag får träffa min älskling, min underbara hund och självklart mina super goa kissemissar..undra om dom ens märker att jag är borta?? :S  

Ne nu ska jag skriva lite med hjärtat
Natti natti, snart en vecka avklarad :)

Ja nu ligger jag här i min säng på rummet i Sundsvall, vad skulle man göra utan datan och musik???!!
Har ett sött litet rum för mig själv (som tur är annars hade det varit ännu jobbigare).
Vill inte vara här, jag är för rädd å blyg för att ens våga gå utanför dörren... Hur ska jag våga gå ut i morgon och hur ska jag kunna gå och äta frukost, i min ensamhet?? Eller jag är ju egentligen inte ensam, det är ju massa andra här också...men ingen jag känner... 
Ligger och skriver med Peppe, vad skulle jag göra utan han? 
Helst av allt skulle jag bara vilja ligga hemma i våran säng med Peppe och ha Diesel på andra sidan och katterna vid fötterna å bara kramas och Pussas! 
Älskar dig Peppe, min stackars älskling som måste hoppa på kryckor i minst 6 veckor...och här ligger jag å klagar:) 
Men det är faktiskt inge kul, iaf inte just nu. Jag hoppas att morgondagen blir bättre och att det kommer kännas bättre för annars vet jag inte om jag kommer klara av att vara här :S 

Ne nu ska jag ta på mig tofflorna, gå på toaletten och krypa ner och skriva med Peppe. 

*Hoppas morgondagen blir bra* 

Natti natti// En vilsen tjej i Sundsvall

Nu var det länge sen jag skrev å jag som kom igång riktigt bra där ett tag:)
Men det har varit mycket som har snurrat runt i mitt huvud nu, har jobbat mycket och sen dehär med Sundsvall..

I fredags fyllde iaf Peppe 25, så jag och Lalla klev upp och gav han frukost på sängen, Diesel var ju självklart med han också!! :)
Lalla gav han presenten från henne och Christer, en tavla på Diesel. Den är så himla fin och så sjukt lik Diesel, man ser verkligen Diesel i den!



Peppe for på jobbet och klockan 11 for vi till strandgården och åt med Peppe, Loberg, Håkan och Mats. Där fick han presenten av mig, mamma och pappa, nya baklysen till bilen.
Efter lunchen for grabbarna tillbaka på jobbet och jag och Lalla for till Åre för en shopping runda och det gjorde vi ju bra:)
Var hemma runt 4 halv 5 och då tog vi Diesel på en promenad och sen mös vi här hemma, Peppe for ju till Ånge runt 4 på hockeymatch. Dock så hann han bara spela ca 7 minuter för sen fick han en puck på den inre fotknölen på vänster fot så då var det bara å kliva av. Han hade riktigt ont men åkte hem, ringde sjukupplysningen och dom sa att var det inte bättre dan efter så skulle han komma in.
Så runt 2 idag tog vi bilen och for in på akuten, en spricka rätt igenom (den var alltså bruten) så gips i 6 veckor blir det för hjärtat
Sån otur, speciellt nu när jag ska till Sundsvall på rygginstitutet.. Känns ju verkligen sådär nu när Peppe går på kryckor och skulle behöva mig men jag hoppas nån snäll kompis hjälper till, speciellt med Diesel...vill inte lämna er...!!! :(
Jag åker alltså i morgon eftermiddag till Sundsvall och ska vara där till torsdag kväll, sen blir det hem över helgen och tillbaka på söndag igen och så kommer min vardag att se ut nu i 4 veckor framåt....
Gruvar mig verkligen för att sova själv, vara själv, inte bo hemma, vara utan Diesel och katterna, inte ha nån nära överhuvudtaget :S
Jag vet eller ja jag hoppas ju att det kommer bli super bra men man kan ju inte rå för alla tankar och funderingar som hinner ploppa upp :(
Jag har iaf packat och tvättat klart det mesta nu, är lite kläder kvar i maskinen men det ska jag snart hänga upp och sen är det natti natti. Har så jävla ont nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen, måste fan sova alltså... men jag vill ju inte att det ska bli morgon..å vad jag gruvar mig... men som många säger: det kommer bli super bra för dig, jo visst men jag vill inte vara själv. Hur ska jag kunna sova utan Peppes armar om mig??? Aaaaah :)

Jag är så trött så jag inte ens vet vad jag skrivit men men :) 
 


jag avslutar detta inlägg med att lägga upp en bild på mitt lilla höstpyssel som ni ser är väldigt simpelt men också sjukt snyggt... tycker jag iaf:)